Tjära e bra
Jaha då fortsätter jag min berättelse om min farfar.. Folke Holm
Jag hade fortfarande sommar lov och på sommarloven bodde jag alltid hos min farfar och farmor uti i Dalby som låg ca 2 mil söderut från Uppsala sett, precis vid sjön ekoln.
Året är 1969 å jag är 14år näst sista året som jag bodde hela sommrarna hos dom. Farsan å morsan hade oxå börjat bo i Dalby igen för farfar hade köpt lillstugan som hans dotter Elvy hade fått ställa på hans stora tomt och ha som sommarstuga, men nu hade hon och hennes man Tony fixat ett annat sommarboende inte långt därifrån utan i Säby ungefar en kilometer längre söderut,så då kunde min far å mor bo i lillstugan på farsans semester och på helgerna tyckte farfar..å då gjorde dom det.
Farfar hitta alltid på nåt som vi skulle göra, det var det som var kul.. tyckte jag, fast farsan tyckte inte alltid det var så roligt.Den här dagen hade jag å farfar skrapat på hans älskling..ja det var inte farmor om ni tror det fast han tyckte om henne jättemycket oxå,utan hans fiskebåt som hette Tuffa Viktor! Nu tänker ni! hade han inte lagt i båten än.. fast det redan var sommar! nähh inte det här året för han hade renoverat kultänningsmotorn å det hade dragit ut på tiden..så nu var,e bråttom. Vi måste ju hinna åka ut å fiska och kolla in båt tävlingarna vid Skokloster eller bara ut och åka....
Vi skrapade på hytten för den var vit målad å där kunde färgen släppa lite, men på skrovet var det ingen ide att skrapa bort nåt för skrovet var insmort med trätjära,som var väldigt smetigt! farfar sa att det var bra med tjära för då höll båten tätt..alltså den läckte inte in så mycket vatten!
Vid två tiden skrek farmor KAFFEEE...jaha sa farfar lite tyst för sig själv liksom! Ja men.. han får duga.. imorrn får vi lov att tjära hela skrovet och måla hytten vit å fin!.¨sen ska vi starta upp John Deeren så han åxå får göra rätt för sig, John Deer funderar ni...ja det var hans traktor från 1929..nähh nu går vi å fikar med morsan..ja han kallade farmor så.
Var sak har sin tid sa vi i mun på varandra..ja han hade lärt mig att säga så.. och så vi släppte färgskraporna rakt ner på marken samtidig.. å där fick dom ligga tills dom behövdes nästa gång...ja han va inte så noga min farfar.
Fortsättning en annan gång..ta det försiktigt där ute och hälsningar från Holmen, pappa,morfar å raggare
