holmenshistory

Farfar berättade om sin hemska uppväxt, om hur han och hans storebror Sigge hamnade på ett barnhem i Börje utanför Uppsala, där nästan alla var elaka, farfar och Sigge fick stryk eller en snyting som minst, varje dag under ett helt år, sen fick dom nog och rymde. Den  historien ska jag berätta om senare.

Helt plötsligt var vi i Uppsala och en liten stund senare  satt vi på bussen hem till Dalby där farfar och farmor bodde.
 Va fort resan hem hade gått, fast tiden gick alltid fort när farfar berättade sina historier om förr i tiden ,för det var så spännande att lyssna på hans berättelser så man glömde bort både tid och rum.

Jaha.. sa farfar helt plötsligt, nu är vi hemma vid halmen!  dags att kliva av, farfar va redan uppe på benen och stod å vänta vid dörren, kom igen nu hojta han..vi ska av här!
Bussen stannade med ett knyck och chauffören sa hejdå, jag och farfar hälsade tillbaka hej, hej medans vi klev av.

Det var ca 3 kilkometer från busshållsplatsen att gå hem till Lillebo som farfar och farmors ställe hette. Men det gick bra, det var ju sommar och fortfarande ljust fast klockan började närma sig halv tio på kvällen.
Farfar bultade på ytterdörren, det dröjde en liten stund sen kom farmor ut i farstun och tände lampan och öppnade dörren, hunden skällde, det var en lapphund som hette Sappo som dom hade vi den tiden. Fast han var jätte snäll så det var ingen fara att kliva på.

Farmor vart så glad att se oss så hon fick tårar i ögonen, vi hade ju bara varit borta några dagar, men farmor var ju inte van att vara själv vid den här tidpunkten. Annat var det när farfar låg i det militära.. i beredskapen,när det var krig. Då var hon van fast hon var ju inte helt själv hon hade ju barnen, min pappa och hans två bröder och hans syster.
Jag fick en bamse kram av farmor och farfar fick oxå en och han kramade tillbaka på farmor fast bara en liten kram och en snabb puss på kinden. Farfar var inte okänslig, utan han hade bara inte fått någon kärlek med kramar å pussar när han var liten så han tyckte att det var lite jobbigt med sånt. Men han skulle bli lite bättre när han blev äldre.

Farmor och jag började prata samtidigt i mun på varandra, näh sa hon nu ska jag vara tyst en liten stund så får ni berätta vad ni har gjort dom här dagarna hos Svea uppe i Gävle.


Farfar sa till mig, berätta för farmor du Per sa han, själv ska jag göra mig en hårdmacka med köttbullar eller vad som finns att tillgå. Det finns både köttbullar och korv i skafferiet sa farmor, sa ta för dig du.
Ska inte du också ha en macka sa hon till mig, jag svarade..inte just nu, men jag tar en snart svarade jag.

Bra sa farmor, för ni får inte lägga er hungriga. Men fortsätt nu..berätta om era äventyr sa hon.
Jag började med Tant Svea och morbror Henry och fortsatte med träffen med sjömannen o.s.v. och hans berättelse om piraterna och fortsatte berätta om våra andra äventyr ute i Furuvik fast jag nämde inget om rånförsöket på spårvagnen från Furuvik hem till Gävle,, farfar kom tillbaka in i rummet med en dagobertmacka,
en jätte stor alltså.. gå nu å gör en till dig oxå sa han så kan jag fortsätta och berätta för farmor.
Jag pilade iväg ut i köket och mums..va mycke gosaker farfar hade plockat fram, inlagd strömming,köttbullar,stekt falukorv och stark lagrad ost som farfar älskade och jag med.. men osten var så stark att jag dommnade bort lite i gommen, men jag gillade den mer o mer.

Snart hade jag gjort mig en egen dagobertmacka och var tillbaka hos farmor å farfar, ja har väl inte missat nåt sa jag. Närå ingen fara sa farfar vi väntade på dig,  vi har bara pratat om saker som hänt här hemmavid, men nu är ju du tillbaka så nu kan vi fortsätta..
 Farfar å jag berätta om nästa allting som hänt för farmor förutom vår lilla hemlighets pakt förstås.

nehh.. nu är det dags att krypa till kojs. fortsättning följer..// Perris