holmenshistory

Farfar satte sig tillrätta i spöktågsvagnen och jag satte mig bredvid, för nu var det våran tur att åka. Vagnen drar iväg in i mörkret. På den tiden var det ganska verkligt, för det var "riktiga" spöken som var utplacerade lite varstans efter vagnens väg. Först var det kolsvart, sen efter en stund så vart våra ögon lite mera vana vid mörkret. Vi såg då att vi åkte efter ett typ.. järnvägsspår inne i spökhuset. Plötsligt så hoppar en jätteful varulv fram.. på farfar sida av vagnen, farfar fäktar och slår mot otäckingen men vagnen fortsätter fram i rasande fart så han missar varulven och slår i luften. Jag tror att han låtsades att bli rädd men, jag kunde ju inte vara så säker på det. Vagnen fortsatte runt i flera kringel krokar, sen vart det min tur.. ett spökskelett hoppade ner i mitt knä i vagnen och började låta otäckt,konstigt och slå med sina skelettarmar runt mitt huvud, jag skriker som en galning precis då.. försvinner skelettet, och vi far ut i ett utrymme precis utanför huset där folk ser hela vagnen med oss två sittande i den, med helt tokiga uttryck i våra ansikten. Jag hinner bara upptäcka att det vart ljust ett litet tag sen är vi inne i mörkret igen. In i mörkret, en massa otäcka spindlar och skalbaggar rasar ner från taket, rakt ner i vår vagn! fy bubblan va otäcka dom är. Kryper och krälar runt och innanför våra tröjor! blähh, Fast det tror vi bara.. för dom otäcka krypen är gjorda  på en filmduk och i mörkret kan vi inte ska uppfatta att det är på låtsas.

Bakom nästa sväng stannar helt plötsligt vagnen, farfar och jag blir lite fundersamma. Ungefär samtidigt kommer det en helt hög med spöken, varulvar, skelett och konstiga filurer rakt emot oss och våran vagn.
Va f-n är det här.. tog soppan slut eller, strömmen menar jag sa farfar. Han reser sig med knutna nävar, för att försvara oss bägge förstås. Då rycker det till i vagnen, farfar får lov att slänga sig ner i sätet igen. Vagnen börjar röra sig framåt, först ganska sakta sen allt fortare och fortare.

Alla otäcka spöken får lov att kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda av våran vagn, fast dom kan inte låta bli att försöka ta på oss ändå, och vi känner deras ludna händer på våra armar när vi far förbi dom, hua.. vad läskigt det är. Men just när jag tänker, vad ska komma härnäst, så är resan slut och vagnen stannnar utan för spökhuset och det är alldeles ljust igen.

Farfar säger medans han kliver ur vagnen, nu vart du skraj va! Det var det första han sa på hela resan, jag tror att det var han som blev lite skraj, fast det höll jag tyst om, han var ju vuxen och det kan ju vara lite känsligt.
Ja,ja men kul var det i varje fall, och extra kul att farfar ville åka med, det blir nåt att berätta för farmor.

Vi gick vidare och kollade in cirkusen som fanns på området. Dom som uppträdde var jätte duktiga, riktigt roliga clowner oxå.
Näh nu är det dags att tänka på refrängen sa farfar, det betydde att det var dags att åka hemmåt.
Japp sa jag, men så kom jag i håg.. fisken! vi skulle ju köpa rökt fisk hos fiskargubben nere vid havet.

Jag sa..farfar! fisken då? Ja just dj..... sa han den får vi inte glömma. Vi knallar ner dit på direkten  innan fiskargubben stänger boden för idag, fast klockan var ju bara halv tre på eftermiddagen men det är ända bäst att ta det säkra före det osäkra eller vad det nu heter!

fortsätning följer så småningom. hej hopp.