Hemma i Dalby igen
Farfar berättade om sin hemska uppväxt, om hur han och hans storebror Sigge hamnade på ett barnhem i Börje utanför Uppsala, där nästan alla var elaka, farfar och Sigge fick stryk eller en snyting som minst, varje dag under ett helt år, sen fick dom nog och rymde. Den historien ska jag berätta om senare.
Helt plötsligt var vi i Uppsala och en liten stund senare satt vi på bussen hem till Dalby där farfar och farmor bodde.
Va fort resan hem hade gått, fast tiden gick alltid fort när farfar berättade sina historier om förr i tiden ,för det var så spännande att lyssna på hans berättelser så man glömde bort både tid och rum.
Jaha.. sa farfar helt plötsligt, nu är vi hemma vid halmen! dags att kliva av, farfar va redan uppe på benen och stod å vänta vid dörren, kom igen nu hojta han..vi ska av här!
Bussen stannade med ett knyck och chauffören sa hejdå, jag och farfar hälsade tillbaka hej, hej medans vi klev av.
Det var ca 3 kilkometer från busshållsplatsen att gå hem till Lillebo som farfar och farmors ställe hette. Men det gick bra, det var ju sommar och fortfarande ljust fast klockan började närma sig halv tio på kvällen.
Farfar bultade på ytterdörren, det dröjde en liten stund sen kom farmor ut i farstun och tände lampan och öppnade dörren, hunden skällde, det var en lapphund som hette Sappo som dom hade vi den tiden. Fast han var jätte snäll så det var ingen fara att kliva på.
Farmor vart så glad att se oss så hon fick tårar i ögonen, vi hade ju bara varit borta några dagar, men farmor var ju inte van att vara själv vid den här tidpunkten. Annat var det när farfar låg i det militära.. i beredskapen,när det var krig. Då var hon van fast hon var ju inte helt själv hon hade ju barnen, min pappa och hans två bröder och hans syster.
Jag fick en bamse kram av farmor och farfar fick oxå en och han kramade tillbaka på farmor fast bara en liten kram och en snabb puss på kinden. Farfar var inte okänslig, utan han hade bara inte fått någon kärlek med kramar å pussar när han var liten så han tyckte att det var lite jobbigt med sånt. Men han skulle bli lite bättre när han blev äldre.
Farmor och jag började prata samtidigt i mun på varandra, näh sa hon nu ska jag vara tyst en liten stund så får ni berätta vad ni har gjort dom här dagarna hos Svea uppe i Gävle.
Farfar sa till mig, berätta för farmor du Per sa han, själv ska jag göra mig en hårdmacka med köttbullar eller vad som finns att tillgå. Det finns både köttbullar och korv i skafferiet sa farmor, sa ta för dig du.
Ska inte du också ha en macka sa hon till mig, jag svarade..inte just nu, men jag tar en snart svarade jag.
Bra sa farmor, för ni får inte lägga er hungriga. Men fortsätt nu..berätta om era äventyr sa hon.
Jag började med Tant Svea och morbror Henry och fortsatte med träffen med sjömannen o.s.v. och hans berättelse om piraterna och fortsatte berätta om våra andra äventyr ute i Furuvik fast jag nämde inget om rånförsöket på spårvagnen från Furuvik hem till Gävle,, farfar kom tillbaka in i rummet med en dagobertmacka,
en jätte stor alltså.. gå nu å gör en till dig oxå sa han så kan jag fortsätta och berätta för farmor.
Jag pilade iväg ut i köket och mums..va mycke gosaker farfar hade plockat fram, inlagd strömming,köttbullar,stekt falukorv och stark lagrad ost som farfar älskade och jag med.. men osten var så stark att jag dommnade bort lite i gommen, men jag gillade den mer o mer.
Snart hade jag gjort mig en egen dagobertmacka och var tillbaka hos farmor å farfar, ja har väl inte missat nåt sa jag. Närå ingen fara sa farfar vi väntade på dig, vi har bara pratat om saker som hänt här hemmavid, men nu är ju du tillbaka så nu kan vi fortsätta..
Farfar å jag berätta om nästa allting som hänt för farmor förutom vår lilla hemlighets pakt förstås.
nehh.. nu är det dags att krypa till kojs. fortsättning följer..// Perris
Hejdå Gävle
först så kollade vi in den gamla militäranläggningen nere vid havet, sen stötte vi på en fiskare som hade nyrökt böckling..mums jag var tvungen å köpa en gäng! sa farfar Här haru! sa han å räckte Svea påsen. Du sa att maten var klar! va blir det förnåt sa han? Svea svarade jag har gjorde en potatis omelett, det passar ju perfekt med dina rökta fiskar till omeletten.
Med hårt bröd,.. älskart svarade farfar. När vi käkat klart sa farfar..Syrran vi får tacka allra ödmjukast för din gästvänlighet. Sen vände han sig till mig å sa.. Per ska vi ta sjutåget hem till Uppsala?
Ja ..jo!.. det kan vi väl göra svarade jag , fast jag ville fortsätta våra äventyr hos hans syster Svea här i Gävle! å morbror Henry.
men sen kom jag att tänka på farmor.. hon längtade ju efter oss! och hon var nog ganska orolig.. i varje fall efter farfar, kanske lite orolig efter mig oxå.
Vi tackade och tog farväl av tant Svea och morbror Henry och knallade iväg till stationen.
Promenaden ner till tågstationen gick gallant.. inget strul allas.
Farfar pröjsade biljetterna och vi leta på rätt spår å tåg.
När vi hade suttit oss tillrätta i vagnen så började farfar berätta..
Vetu Perra.. när jag var grabb å åkte och hälsa på syrran då fick man verkligen se upp , annars så åkte man in för lösdriveri!
Va sjukt tänkte jag.. men..
Hörs senare!
Vilda Västern
Just då kom polisen in i vår tågvagn och polisen sa med barsk röst, hur var det här dåå! ere han som är rånaren sa han å pekade på killen i farfars grepp. Japp här haru han, farfar höll killen en stund till medans polisen satte på hanbojor.Ja då går vi sa polisen, rånaren följde med utan motstånd. En annan av poliserna kom fram och pratade med farfar och skrev upp några minnesanteckningar på ett papper. Innan polisen gick sa han till oss, ja det skulle finnas flera sådana som er.. ni är ju rena rama vilda västern killar alltså sa polisen .. bovarna skulle nog tänka sig för innan dom försökte sig på sådana här dumheter. Ja vi hörs senare sa han och försvann ut ur tågvagnen.
Jag och farfar hoppade av och började knalla iväg hemmåt, till farfars syster Svea hus som låg bara några gator bort.
Du Per sa farfar! vi struntar och säger nåt till syrran om rånförsöket! för hon blir så uppjagad då.. å då vågar väl hon inte gå ut från sin egen tomt ens. Vi ljuger ju inte för henne utan besparar henne bara för sånt som hon blir rädd av, å det är väl bara bara bra..eller !! avsluta han..jag svarade självklart farfar, vi pratar bara om det roliga, alla djur vi sett å alla karuseller vi åkt. så får det bli sa jag precis när vi kom fram till Sveas hus.
fortsättningen berättar jag en annan gång..håll ut
Nästa Gävle
Med en påse full med nyrökt fisk under armen gick jag och farfar från fiskargubben, glada som spelemän båda två.
Ja vi var som barn på nytt..hmm.. jag var ju ett barn.. men i alla fall, glada var vi. Det är bäst vi drar hemåt annars efterlyser väl syrran oss! sa farfar å garva lite lätt denna gång. Näh ? det trodde inte jag, det var ju fortfarande ljust. Vi stannade till en bit från utgången, för där bodde girafferna, vi måste kolla in dom en gång till innan vi gick ut från parken. Dom två girafferna som var där var jätte stora, dom kunde lätt käka från högsta toppen på trädet som stod i inhägnaden, eller oxå så nådde dom över staketet till dikes kanten mittemot och det testa dom hela tiden! för där dom kunde tugga i sig färskt gräs och det älskade dom. Konstigt hur olika djur kunde se ut! fast vi mäniskor ser ju oxå olika ut, många av oss i varje fall.
Farfar och jag knallade ut från parken precis när en spårvagn hade stannat på perongen utanför, va f-n sa farfar vilken röta.. hoppa ombord innan järnhästen drar iväg skrek han, när han hoppade upp på spårvagnens trappsteg. Jag hann nästan inte tänka till själv innan min kropp i reflex hade hoppat upp på samma steg. Vi gick in i vagnen.
Inne i spårvagnen var det ännu lite mörkare, , för någon hade dragit iför nästan alla gardiner!
Varför måste det vara så mörkt för? undrade både jag och farfar?
I nästa sekund kom en skum figur fram ur skuggorna! ro hit med värdesaker sa han iskallt.
Va f-n sa farfar och spände sig som en stålfjäder! Ta det lungt nu så gör ingen illa sig saden maskerade,till mig.
I helv.... sa farfar tyst till mig! När rånaren kom fram till mig så sa han barskt..fram med pengarna! Fan tänkte jag..komma här och förstöra en jättebra dag.. det ville varken jag eller farfar.
Rånaren tog tag i min axel och ruskade till ganska bryskt..fram med värdesakerna sa han. Jag stammade lite lätt.. jagg..har inga väste jag fram. Va inga stålar! Vad f-n säger du pojk sa rånaren och skulle precis slå till mig över kinden med handflatan , då farfar dök upp i synfältet.
Näh ..nu ere bäst att ni drar iväg innan någon av er gör sig illa sa farfar! Rånaren skrattade högt..gamla gubbe det är bäst att du plockar fram pengarna annars ... farfar svarade blixtsnabbt med att räta ut sin högerslägga till näve,
och tjong sa det när han träffa rånaren..rakt över käften och han pekade mannen i bröstkorgen innan han ramla, aktare så du inte slår dig dum,dum sa farfar
fortsätttning följer Krami
Spöktåget
Bakom nästa sväng stannar helt plötsligt vagnen, farfar och jag blir lite fundersamma. Ungefär samtidigt kommer det en helt hög med spöken, varulvar, skelett och konstiga filurer rakt emot oss och våran vagn.
Va f-n är det här.. tog soppan slut eller, strömmen menar jag sa farfar. Han reser sig med knutna nävar, för att försvara oss bägge förstås. Då rycker det till i vagnen, farfar får lov att slänga sig ner i sätet igen. Vagnen börjar röra sig framåt, först ganska sakta sen allt fortare och fortare.
Alla otäcka spöken får lov att kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda av våran vagn, fast dom kan inte låta bli att försöka ta på oss ändå, och vi känner deras ludna händer på våra armar när vi far förbi dom, hua.. vad läskigt det är. Men just när jag tänker, vad ska komma härnäst, så är resan slut och vagnen stannnar utan för spökhuset och det är alldeles ljust igen.
Farfar säger medans han kliver ur vagnen, nu vart du skraj va! Det var det första han sa på hela resan, jag tror att det var han som blev lite skraj, fast det höll jag tyst om, han var ju vuxen och det kan ju vara lite känsligt.
Ja,ja men kul var det i varje fall, och extra kul att farfar ville åka med, det blir nåt att berätta för farmor.
Vi gick vidare och kollade in cirkusen som fanns på området. Dom som uppträdde var jätte duktiga, riktigt roliga clowner oxå.
Näh nu är det dags att tänka på refrängen sa farfar, det betydde att det var dags att åka hemmåt.
Japp sa jag, men så kom jag i håg.. fisken! vi skulle ju köpa rökt fisk hos fiskargubben nere vid havet.
Jag sa..farfar! fisken då? Ja just dj..... sa han den får vi inte glömma. Vi knallar ner dit på direkten innan fiskargubben stänger boden för idag, fast klockan var ju bara halv tre på eftermiddagen men det är ända bäst att ta det säkra före det osäkra eller vad det nu heter!
fortsätning följer så småningom. hej hopp.
