holmenshistory

Vad var det farfar hade fått på sitt bästa fiskedrag, ja det skulle vi snart få veta. Farfar kämpade och drog i fiskelinan men emellanåt fick han släppa efter för det vart för mycket motstånd, jag är rädd att den här gamla linan går av skrek han till mig..fort ro bakåt en stund så ska jag nog luran den rackars bumligen. Såja nu räcker det manade han mig. Nu ska du få se på fan tabletter sa han och började sakta dra in linan igen.

Snart var hela linan inhalad och plötsligt såg man en stor skugga alldeles utanför relingen...vad är det förnåt skrek jag i falsett! Farfar såg vild ut i blicken...det vete f-n sa han men stort är det, jag rår aldrig dra upp den i båten så ro till klinten sa han. Klinten va en ganska stor ö och den låg närmast oss så jag började att ro dit. Sakta å lungt sa farfar så den inte anar nåt? den kan väl inte veta vad vi gör undrade jag..men jag sa inget utan rodde på så försiktigt jag kunde.

Vi kom fram utan att den hade släppt från kroken, vad skulle vi få se? Jag hoppade upp på bryggan och förtöjde båten medans farfar höll fast i linan med ett stadigt grepp. Kuta och kolla i nån av båtarna om det finns  en håv sa han bestämt.

Jag kuta iväg och.. tur som en tokig så hitta jag en stor och fin fiskehåv i första båten jag kollade i. Jag röck åt mig den kuta tillbaka så fort jag kunde, här, här kolla ropade jag till farfar innan jag var framme! farfar nickade och hojta tillbaka, bra jobbat, hit med den snabbt som attan .. jag börjar bli trött i armarna sa han.
Farfar fick håven och han tröck ned den i vattnet bakom båten på direkten. Den får ju knappt plats i håven sa farfar, är det storgösen sa jag.. näh sa farfar men äntligen har jag lurat gammel gäddan för här är den sa han och hiva upp den i båten. Men hua så stor å läskig den såg ut..som en krokodil tyckte jag i allafall.

Men farfar var glad och stolt som en tupp.. jag har fiskat så länge jag minns och försökt fånga den här rackarn sa han och fortsatte.. jag har haft den på kroken många gånger förut men då har den alltid kommit loss och lurat mig istället, men den här gången drog jag längsta strået sa han å garvade högt.

Fast vet du vad sa han till mig, vi ska inte äta den för det är ingen ide! varför inte svarade jag, näh du den är alldeles för gammal och täig i köttet så vi får försöka ta några andra mindre rackare.

Men vad ska vi göra med den då undrade jag, vi ska skänka den till fiske affären i Uppsala för jag vet att dom gubbarna oxå har försökt fånga den, men nu ska du och jag få den äran för alltid, ho,ho skockade han.

Men den kommer ju att rutna sa jag, närå svarade han, dom ska få stoppa upp den så kommer den hålla i minst hundra år, men vi får lägga den i Bertils is stack tills vi kan åka till stan och lämmna över den.

Näh.. nu fortsätter vi en stund så får vi se om vi kan få upp nån firre till kvällsmat oxå. Det var nog våran tur dag för vi fick några fina abborrar och en lagom stor gös som farmor gjorde ordning,supergod och farfar rökte abborarna senare på eftermidagen... mums,mums.

Nya äventyr en annan gång.. natti,natti