holmenshistory

Jag fortsatte att måla andra långsidan på hönshuset som dom kallade boden, för det hade varit ett hönshus en gång i tiden. Allt flöt på fint och efter ett par timmar var hela sidan fördig. Bara ena gaveln kvar tänkte jag, undrar hur mycket klockan är tänkte jag och kollade upp mot solen som farfar brukade göra, solen stod ganska rakt upp..hmm då är hon nog inte mer än ca 12.00 eller nåt sånt, ok då målar jag sista gaveln oxå.

Jag tog upp målarburken och skulle flytta den runt hörnet.. när plötsligt ett jättvrål hördes bakom huset..jag vart så rädd att jag kastade iväg målarburken i en vid båge upp i luften och var på väg därifrån när jag hörde ett ..ho,ho, bu..osv

Jag såg en gestallt komma farande runt hörnet..grön och rufsig i huvudet!.. då slog det mig.. det måste vara farfar
Jag stannade och kollade ordentligt jomenvisst det var ju farfar...nu vart du skraj va!...skrek han och garvade jätte högt..ha,ha,ho,ho. där fick du igen för i morse när du band fast mig i sängen.

Ok!  där fick du mig sa jag och skrattade lite lätt..fast jag forfarande var lite uppjagad. Ok då ligger vi lika sa farfar nöjt. Nu ska jag gå ner och kolla till Tuffa Viktor som var hans fiskebåt..så att han inte är full av regnvatten fortsatte han..vi syns senare sa han medans han knallade neråt sjön...ja ,jo det gör vi svarade jag.. Jag flyttade stegen och skulle precis klättra upp när jag kom på.. men vart tog målarburken vägen? Jag fick leta en bra stund, men till slut hitta jag på den, tur att den inte var så mycket färg kvar i den innan jag hiva iväg den i räddslan.

Attans farfar sa jag för mig själv..det här ska han få igen..jag får tänka ut nåt riktigt klurigt för han anar nog att jag snart har nåt i görningen, jag flinade lite när jag tänkte på farfar..han tyckte om att skoja.. fast det är ju bara kul egentligen, så jag vart inte arg på,n

Tur för mig att jag fortfarande har min farfar kvar i livet, inte många av mina kompisar har det, stackar dom tänkte jag.

Det var allt för denna gång, hörs igen snart hälsningar från Perrra..pappa,morfar och raggare.

Ska försöka hinna med och fortsätta min berättelse snart...men inte nu..måste fortsätta med jobbet på Arlanda// Krami

Frukosten var avklarad och jag tackade farmor å farfar och sa näh..en annan har ju jobb å tänka på så jag måste sticka iväg nu. Ja gör du det sa dom i mun på varandra..men du kommer väl hem till kvällsmaten! jadå sa jag, det gör jag. Farfar sa..jag kommer förbi och tittar mitt på dan nån gång, bra svarade jag.

Jag kuta ner till Bertil och hitta han direkt, han höll på att slå vass med lie,för han ville ha fint även nere vid sjön!
Godmorgon skrek jag åt han, han kollade upp och fick syn på mig,nämen godmorgon på dig målarn, sa han e klockan redan åtta eller har du försovigt dig skämtade han. Men så kollade han på sin klocka och såg att den nästan var åtta, närå skoja bara du är på tid ser jag. Du har ju gjort ett bra jobb med uthuset redan så det är bara att fortsätta där. Och jag har inte rört burkarna och penslarna utan dom står innan för mitt dörren där du ställde in dom i går eftermiddag.

Jag börjar på direkten, så det händer nåt svarade jag å kuta tillbaka upp, bra hörde jag Bertil säga.
Jag tog fram grejorna och rörde som vanligt ordentligt i färgen så det inte vart nåt fel. Flytta stegen till ena långsidan och började stryka på färg längst upp under takfoten.

Efter två och en halv timma sken långsidan röd och fin av den påstrukna faluröfärgen, precis när jag skulle börja på den andra långsidan hörde jag gammelmormor ropa maat...jag kollade upp mot huset och såg den lilla gumman stå på färstutrappen. Jag kollade ner mot sjön men såg inte till Bertil. Men så plötsligt ropa någon precis bakom mig.. Brraa jobbat  , jag hoppade säkert en meter rakt upp i luften för jag var ju inte alls beredd på nåt sånt.

Hoppsan skrämde jag dig sa Bertil..det var inte meningen, äh jag vart inte så rädd ljög jag. Men dåså sa han bra de, men nu är det mat, kom med vetja. Ja tack sa jag jag kommer ,ska bara plasta in penslarna så dom inte torkar. Okej sa han, jag går före och vaskar av mig. Jag var alldeles efter han och....
Redan när jag klev upp på trappen hörde jag gammelmormor hojta..målarn kom in du..stig på, stig på.

Bertil sa men morsan! det är ju Per, ähh skoja inte så sa hon och tittade på mig som hade färgfläckar i håret i ansiktet på armarna och benen ja nästan  överallt, klart det är målarn det ser jag ju sa hon, så vare slut pratat om det.

Bertil och jag öste på talrikarna av både stekt färsk fisk å grönsaker å potatis..mums nu kände jag att jag var hungrig, va gott det ska bli.
Men var är bestiken sa Bertil, jag kollade bredvid min talrik men där fanns det inga heller! Morsan! sa Bertil har du glömt att lägga fram kniv å gaffel. Hon svarade inte utan stirrade bara rakt fram. Bertil gick till bestik lådan och drog ut den..men den var tom? Vad i självasta glödheta....

Bertil gick å satte sig bredvid gammelmormor, morsan vad har du nu hittat på?..Då tittade hon upp på honom och sa lite tyst, ja mer än tyst.. för hon viskade, det springer ju så mycket löst folk här nu förtiden så jag gömde silvret i linneskåpet som står i mellan. I mellan var ett litet rum mellan fin rummet och Bertils sovrum. Men morsan dåå..vad menar du med löst folk! Ja vetu viskade hon ännu tystare,
det är ju både okända målare och andra fígurer som ränner här nera sa hon. Men målarn är ju Per sa Bertil åt henne,

Jaha!  det visste inte jag sa hon, fast Bertil förklarat det alldeles nyss, men som sagt hon vart lite eller ganska mycket virrig emellanåt. men så var hon ju jättegammal så det var inget att säga om det.

Bertil och jag hjälptes åt att plocka fram alla gafflar å knivar med mera till kökslådorna igen sen åt vi upp maten med god aptit. Gammelmormor käka också som ingenting hade hänt och pratade på som vanligt igen.

fortsättning följer.. // Natti,natti från Pappa, morfar å raggarn

En ny dag å jag är upp med tuppen, för här ska målas tänkte jag när jag klev upp redan kl 07.00 och utan farfars tjoho..dags att kliva upp nu..halva dan har ju redan gått!!! fast klockan bara brukade vara halv åtta på morgonen.
Men farmor hon va redan uppe och höll på att fixa frukosten, jag smög upp bredvid henne och frågade..sover farfar ännu... ja du får smyga in och väcka honom ..hi,hi, kittla han under fötterna vetja sa hon med ett jätteflin på munnen. va f,n det här måste jag ta hand om. Det var nog första gången som det hänt..så jag gjorde som farmor sa. Smög som en gasell in i deras sovrum, å i den vänstra sängen låg han och snarka som en liten gris! he,he det här ska bli roligt tänkte jag. Men jag kittla han inte under fötterna utan....

Jag smög fram till skrivbordet och började leta, men hittade inget där utan fick leta vidare, men vad letar jag efter tänker ni? jo ett snöre eller en tråd av nåt slag hade jag i tanken! och jag hittade ett i farmors sy skrin som stod alldeles bredvid skrivbordet. Jag tog en ganska lång bit av en björntråd, som är ganska starkt från farmors skrin.

Så smög jag fram till farfars säng och knöt försiktigt fast hans stortå med ett riktig dubbel slag av tråden och vidare till sänggaveln där jag snurrade runt tråden dubbelt igen så det inte fanns en chans att den gick av på direkten i varje fall.

Jag klarat utan att farfar vaknade, och smög då ut i köket till farmor, fällan är gillrad sa jag till henne. Hon tittade fundersamt på mig och frågade, du har väl inte gjort nåt farligt! närå sa jag och berätta vad jag gjort, ja det var ju finurligt gjort sa farmor och sa i nästa andetag.. då du.. Per.. vet jag hur vi ska få upp sjusovarn!

Hon skramlade med en gammal ko skälla som dom hade förr i tiden när gubbarna skulle komma hem och äta.
Det lät nåt förfärligt när man gjorde det innomhus, jag vågade knappt titta in mot sovrummet , men kikade i varje
fall in mot farmor och farfars sovrum och.... på andra toksignalen med ko skällan reste sig farfar rakt upp i sängen och hoppade ur den nästan jämmfota, fast det vart ju ett ganska bra stopp i ena benet då foten satt fast i tråden. Farfar svor lite tyst för sig själv då han
kravlade runt på golvet med tråden runt stortån. Jag kunde inte hålla mig längre utan sprang in och ropade .. farfar, farfar.. vakna din sjusovare.. han kolla barskt upp mot mig.. men insåg på en gång att jag hade gjort honom ett litet spratt och han märkte ganska snart tråden runt stortån.

Ahhaa.. din lille spelevink..har du bundet fast mig va!! han tog sig loss ganska fort och började jaga mig runt i rummen.. jag kuta som en galning runt runt, men insåg att han kommer få fast mig snart..så jag kuta ut i köket till farmor och tog skydd hos henne och bad henne..rädda mig snart kommer han.

Farfar kom smygande in i köket och sa..finns det några busungar här eller!! Jag gav mig till känna och han garva när han såg mig..för jag såg nog ganska rädd ut ändå fast jag var ganska säker där hos farmor.

Farfar erkände nästan direkt att han försovit sig.. fast det inte gällde nån guldmedalj så var det ändå ett litet nederlag för farfar.. för han ville alltid vara den som var uppe först. och så vart det lilla jag efter farmor förstås, kul som bara den.

men farfar och jag vart kompisar igen efter bara ett litet tag.. fast farfar försökte att spela arg för mitt bus tag.

Men det var bara ett spel..för i nästa andetag sa han åt mig ..passa dig i morgon bitte.å garva samtidigt lite tyst, för du  kanske  får träffa jätten bull då, eller någon annan läskig figur.sa han. Ähh.sa jag du bara luras....

Vi får höras i morrn eller nån annan dag bästa hälsningar Holmen, pappa, morfar å raggare.

krami

Ja hur såg jag ut egentligen, värsta indianen!  klart gammelmormor vart rädd, jag får ha lite mer koll på,t så jag inte skrämmer ihjäl gamla Elisabeth Borgström som min farmor och hennes bror Bertil,s mamma hette.

Vi hade precis käkat klart då Bertil reste sig å sa, jag måste  åka ner till kyrkan för vi har ett bröllop i morgon så jag måste snygga till lite, å jag reste mig också och sa och jag ska hinna måla norra gaveln på hönshuset,innan jag tar kväller, ja det är bra Per men du ska inte jobba längre än till kl 16.00 sa Bertil för tänk på att du ska jobba imorgon igen  å du ska ha hinna med lite fritid oxå..visst? Ja, ja  självklart sa jag å tack å mycket.

Gammelmormor sa.. jag  diskar undan lite och försöker få  igång tvättmaskinen en gång till, innan det är till att rusta iordning kvällsmaten. Du målarn..sa hon vänd åt mitt håll.skaru äta kvällsmat med oss eller! Tack men farmor Tyra sa att jag skulle komma upp och äta kvällsmat med dom svarade jag. Jaha svarade hon, då vet jag att du slipper svälta sa hon och började plocka av bordet.

Jag kuta ner till hönshuset och öppnade röfärgsburken och började röra om med en stor pinne, det var jätteviktigt att röra om ordentligt.. det hade Bertil lärt mig, för om man inte rörde om skulle en massa olja och färgpiggment ligga kvar i botten på burken å det var inge bra. Jag rörde om ca tre minuter sen hällde jag upp lite i en mindre burk som det var lättare att ha med sig upp på stegen.

Så var norrgaveln klar utan några större missöden å stänk..ja lite stänk på fönsterrutan bara men det går bra att ta bort med ett rakblad när det har torkat sa Bertil. Bra sa jag för mig själv..då får det torka över natten så skrapar jag bort det i morrn.
Jag satt in penseln i en plastpåse och snurrade runt den så slapp jag hålla på med vatten och försöka få bort all färg,  för i plastpåsen höll den sig mjuk å fin ändå.

Min första dag som målare var över, jag gick förbi gammelmormor där hon stog utanför huset och grejade med nåt, tack för i dag sa jag, hon kollade upp och nickade och sa..målarn..jobbar du i morgon oxå, ja jag börjar kl 08.00 svarade jag.. ålright då syns vi i morgon sa hon,helt plötsligt aalldeles klar i knoppen, konstigt tänkte jag,ibland virig å nästa gång inte! hmm...

Farmor å farfar frågade direkt när jag kom innanför dörren..hur har det gått idag då? Det har gått bra, jag har spacklat,borstat hela hönshuset och hunnit målat norrgaveln sa jag stolt.

Duktigt Per sa båda två, vi visste väl att du skulle fixat! Men du har inte satt foten i färgburken som farbror Melker eller nåt sånt tok frågade dom.

Ja,jo en liten malör vart det sa jag..berätta,berätta sa dom nyfiket. Så berätta jag om hur jag såg ut efter röfärgsborstningen och hur gammelmormor hade skrikit rakt ut..att hon såg nåt konstigt väsen innan jag hann lugna henne och säga att det bara var jag Per... Stackars  gamla mamma  sa farmor, fast hon skratta lite ändå åt hennes inbillning och farfar garva högt som bara den, ha,ha ho,ho skockade han..det skulle jag ha velat sett..indianer på krigsstigen i Valdemarsvik..ha,ha,ho,ho. Ja hon får nog lära sig att se både det ena och det andra i sommar avsluta farfar.

Jag måste avsluta oxå för den här gången vi hörs en annan gång  Hejdådå från Holmen, pappa morfar och raggare.

Jag behövde ingen väckarklocka för att komma upp i tid, för farmor släppte in Ante till mig och han slickade mig i ansiktet och buffade på mig så jag var tvungen att kliva upp, då först vart han nöjd och sprang ut ur rummet. Ja Ante var alltså deras stora hund! en schäfer.

Jag tog på mig kortbyxorna och sprang ut till farmor i köket, va e farfar frågade jag, han kommer snart sa farmor,han skulle bara gå efter tidningen. Jaha svarade jag samtidigt som jag slog mig ner med en duns på köks stolen. Farmors varma choklad smakade underbart och med två skogaholms limpmackor med stark ost på så var frukosten snart avklarad. Tack för frukosten sa jag till farmor,varsegod svarade hon. Bär det av ner till Bertil nu undrade hon! Japp sa jag klockan är ju snart åtta å jag skulle ju börja då, ja men spring då ner till han då så du inte kommer försent första dagen.

Det tar bara en minut att springa ner till Bertil, så jag hade fortfarande några minuter på mig innan klockan slog åtta. Jag bankade på dörren och till slut kom gammelmorrmor och öppnade, ja alla kallade henne så,,gammelmomor.. det var farmor,s och Bertils mamma och hon var jättegammal.

Ja men hejsan Per sa hon när hon sköt upp dörren, vill du ha en karamell eller ere nåt annat du behöver!
Jag undrar om Bertil är hemma? svarade jag, Näh han står där nere vi hönshuset sa hon och pekade. Han sa att en målare skulle komma idag och hjälpa han med att måla . Jamen det är ju jag sa jag till henne, Näh..du är ju Per och du är väl Björns pojk , Jamen det är...ähh jag struntar i det för gammelmormor kan vara lite virrig i bland
och tids nog får hon väl syn på mig när jag står där nere och målar.

Bertil ...skrek jag å han vred på huvudet och tittade upp mot mig, jaa svarade han, skynda på ner hit , jag var på plats på två röda. Jag har rört ihop en blandning av sågspån och trälim och den ska du spackla in i dom här stora torr sprickorna sa Bertil och pekade på dom, fast det är bara på den här södra vägg gaveln som du behöver görat, så börja med det jobbet sen kan du börja måla på någon av dom andra väggarna så limmet i den här geggan får tid på sig att torka.

Att spackla i alla springor tog ett par timmar, precis när jag var klar kom Bertil tillbaka, ja men det här ser ju bra ut sa han och granskade väggen. Och nu ska du ta piasavan och borsta bort all röfärg som sitter löst , när det är klart kan du komma upp till huset för då har nog morsan klart med lunchen, Bertil syftade på sin gamla mamma förstås. Jag borstade och borstade, det dammade som bara den, det var alldeles rött i luften omkring mig men,men jobbet måste ju göras och precis när jag var klar med sista väggen skrek gammelmormor från förstutrappen..målar,n  å Bertil det är maat hojta hon flera gånger.

Jag kuta upp och klev rakt in i köket, gammelmormor stod med ryggen emot mig,  hon vände sig om med potatis kastrullen i handen men så fick hon syn på mig och gav till ett illvrål och kastade upp kastrullen i köks taket.

Jag vart lika rädd själv ..och skrek till baka.. dela av ilvrålet som var ett jättehögt skrik men även av hennes blick och kastrullen med potatis som duns ner i köksgolvet med ett jätteskrammel. Vad är du för fuling sa hon och pekade på mig med darrande hand.Jag vart alldeles paff, känner du inte igen mig gammelmormor sa jag, det är ju jag Per ..Björns pojk.

Phu sa hon jag trodde du var en myrling eller nåt sånt trolskt..men,men hur ser du ut i ansiktet pöjk gå sta och titta på dig själv i spegeln, jag kuta ut i hallen och kollade men hur ser jag ut! jo gammelmormor hade rätt..jag var alldeles röd i hela ansiktet och i håret , jag såg ut som värsta krigsmålade indianen, Jag kutar ner till sjön och sköljer av mig skrek jag in till gammelmormor, gör du det svarade han och kröp omkring på golvet och jagade potatis. Jag mötte Bertil halvvägs ner till sjön han såg alldeles förskräckt ut, men hur ser du ut...jag berätter vid maten svara jag utan att sakta ner. Framme..jag kuta rätt ut på bryggan och plumsa i på direkten.

När jag sköljt av mig gick jag tillbaka upp mot Valdemarsvik som Bertils hus och ställe hette.. det kurrade i magen, jag var jätte hungrig. Kom in målarn och sätt dig å ta för dej av maten sa gammelmormor och pekade på stolen närmast fönstret. Jag satte mig ner och högg in med god aptit på potatis och stekt falukorv egen odlad saltgurka, stekt ägg och hårt bröd med kaviar och iskall mjölk, mums va gott det var, Bertil bröt tystnaden.. Men Per hur såg du ut egentligen...jag berättar vidare en annan gång

Ha det gott hälsn// Holmen.. Pappa, Morfar och raggare KRAM