Målning ett klar

Jag målade på i en bra takt, fast noga!  för jag visste att Bertil var väldigt noga med allt och han skulle kolla mitt jobb det var ett som var säkert. Men så vart jag klar med hönshuset, sista penseldraget och så där...klar..mitt första riktigt egna jobb var klart, härligt jag kände mig som en vuxen nu. Och va med pengar jag skulle tjäna.

Klockan måste vara ganska mycket nu tänkte jag..kanske nåt i stil med kl 15 eller 16..alltså 3 eller 4 på eftermidagen. Precis när jag hade tängt det så hörde jag gammelmormor skramla med en ko källa..klockan är alltså ca 15 för då är det alltid fika och nu på sommaren får vi sitta ute i trädgården och smacka på goda bullar och kakor.. mums, jag skrek uppåt huset..jaag...kommeeer...

Fast först fick jag lov att plocka undan allt, stegen och färgburkarna och så lägga penslarna i plastpåsen som jag hade fått av gammelmormor, så penslarna inte skulle torka till nästa gång, och om jag fick fortsätta målningen med fiskeboden längst nere vid sjön, få se vad Bertil säger.
 
Jag kutade upp till fikabordet som stog i trädgården, Bertil och gammelmormor satt redan där. Jaha å här kommer målarn sa gammelmormor! Japp sa jag här e jag svarade jag henne, hrmf sa Bertil det är ju Per muttrade han lite tyst  men gammelmormor brydde sig inte ,utan hon tog pannan å slog kaffe i åt oss i stället..satt dig vetja och ta för dig av bullarna och kakorna..smaka på av alla sorterna. Ja tack så mycket det ska jag göra sa jag och torkade mig om munnen för det såg så gott ut.

Vi fikade på och småpratade om allt möjligt, gammelmormor hade redan fyllt på påtår åt oss och själv så drack hon påtåren på fat..det gjorde hon alltid fast bara påtåren och med en sockerbit mellan tänderna. När jag var ännu mindre tyckte jag det var jätte konstigt, men farfar drack också på fat så jag hade blivit van med det.

När vi fikat klart ville Bertil gå ner till hönshuset och kolla hur det såg ut. Jag gick med, Bertil granskade bräderna noga och tittade på mig efter ett tag och nickade och sa... jag är nöjd med ditt jobb, det ser väldigt bra ut, tack, tack svarade jag. Vi går upp till kammaren så ska du få betalt ! för det vill väl du ha sa han och så lite klurig ut.

Ja tack gärna men det är ju ingen brådska svarade jag fast jag så gärna ville ha pengarna för mat bilen från Ramsta skulle komma i morgon och i den fanns det jätte mycket som man kunde köpa,godis, glass och sockerdricka. Klart du ska ha lön sa han. Vi gick in i huset och in i Bertils kammare som var ett litet rum med ett skrivbord och två stolar och en säng och ett litet sängbord, mer fick inte plats i det lilla rummet.

Bertil tog fram papper och en penna och började räkna, hmm du började i måndags och idag är det torsdag sa han för sig själv och skrev på pappret, japp det blir 8 timmar per dag gånger 4 dagar alltså 32 timmar gånger 5 kronor 160 kronor..stämmer det frågade han mig! jag satt nog och gapade för jag hade aldrig tjänat så mycket pengar själv. Ja,jo det stämmer på pricken sa jag fast jag inte hade räknat ut nåt själv. Då så.. sa Bertil och plockade fram en jättestor sedel..det var en hundring, alltså hundra kronor, sen tog han upp en femtilapp och två stycken tio lappar, Varsågod sa han och sträckte över dom till mig. Jag räknade pengarna en gång till för jag tyckte det vart för mycket, men,men  det är ju 170 kronor sa jag, tio spänn för mycket, Bertil skrattade och sa det var ärligt av dig att tala om det, men den är din den också för jag tycker du ska ha lite extra så det så slutpratat om det.

Jag tackade och bockade samtidigt som jag stoppade ner pengarna långt ner i ena framfickan. Bertil frågade då om jag ville ha mera jobb, ja tack gärna sa jag och tänkte på att då skulle jag ju tjäna ännu mera  pengar.

Va bra sa han för jag hade tänkt att då kan du fortsätta med fiskeboden nere vid sjön nästa vecka för nu ska du ha fredagen ledigt å helgen så kan du börja på måndag nästa vecka, blir det bra frågade han.

Jadå svarade jag det blir jättebra, då kan jag bada i morgon och hjälpa farfar med nåt i helgen..hej då sa jag och sprang ut och uppför backen mot farmor och farfars hus som låg alldeles ovanför. Jag kände mig överlycklig och jätterik.

Nu tar jag sommarlov från skrivande, om det inte blir för regnigt nån dag förståss då kanske jag plitar ner några rader. Ha en skön sommar och var rädda om varandra hälsningar från Holmen, pappa,morfar och raggare.





Kommentarer
Postat av: Diana

Åh, typiskt! Att man ska behöva vänta så... =)

Puss love you papi!

2011-06-20 @ 22:40:11
URL: http://dianasvantan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0